Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 41 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 48 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 61 Robert Sandströms Blogg - Lysande Aniara på Stockholms stadsteater
Lysande Aniara på Stockholms stadsteater 
14 November, 2010, 13:38
Posted by Administrator
Aniara beskylls för att ha ett tragiskt slut. För en och annan är den säkert annat än munter. Men Stockholms stadsteaters uppsättning inger hopp och Aniara är väl värd att se.
Foto: Petra Hellberg
Sven Ahlström och Sara Jangfeldt i Aniara. Premiär på Stora scenen 21 oktober 2010.


Ja, jag skulle till och med kunna säga: Ett måste!

Det är Harry Martins budskap som han förmedlar som inger hopp. Och låt mig säga det först som sist: Föreställningen i Lars Rudolfssons regi och dramatisering är lysande!

Lysande är också Dan Ekborg i rollen som Högkomiker Sandon. Jag tror inte att jag har sett honom bättre än vad han är här.
Bra är också Sven Ahlström som Mimaroben och ett stort plus får barnstatisterna Anton Schöldberg/Jacob Hermansson/Gabriel Olbers som bjuder på stor charm och humor mitt i allt detta till synes dystra.

Harry Martinson hade visionen; han såg kosmos och det obegripligt stora i det minsta lilla. En sann miljöaktivist femton år innan ordet ”miljöaktivist” formulerats.

Andreas Kleerups musik i samarbete med Carl Bagge känns helt rätt. Scenografin är modern och fyndig. Det lär väl dröja 50 år till innan Stadsteatern kan toppa detta?!

Slutraderna i Martins Nobelprisbelönade versepos är värda att återge. Skrivna för straxt 60 år sedan, 1956:

Jag skruvar lampan ner och bjuder frid.
Vårt sorgespel är slut. Jag återgav
med sändebudets rätt från tid till tid
vårt öde speglat i galaxens hav.


Med oförminskad fart mot Lyrans bild
i femton tusen år goldondern drog
likt ett museum fyllt av ting och ben
och torra växter ifrån Doris skog.


Bisatta i vår stora sarkofag
vi fördes vidare i öde hav
där rymdens natt oändligt skild från dag
en glasklar tystnad välvde kring vår grav.


Vid mimans gravplats stupade i ring
till skuldfri mull förvandlade vi låg
förlossade från bittra stjärnors sting.
Och genom alla drog Nirvanas våg.


Robert Sandström

Fotnot: Aniara spelas året ut på Stockholms stadsteaters stora scen.
add comment ( 47 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Jag är stolt över att tillhöra ett ursprungsfolk 
29 October, 2010, 12:06
Posted by Administrator
Jag har inte vetat det så länge, men jag tillhör ett svenskt ursprungsfolk, samerna. Att mina föräldrar, och särskilt min far var god vän med “lapparna“ fann jag inte konstigt alls där som barn jag lekte, i Porjus i “Norra Norrlands inland och fjälltrakter“.

Foto: Martin Edström
Minns att pappa brukade åka bort på vintern. För att fiska med ”lapparna”. Efter några veckor, som kändes som månader för ett litet barn som älskade sin pappa, kom han tillbaka med näverkonten full av röding. Fisk som saltades och gravades.

Skogen och den storslagna naturen var vårt skafferi, på baksidan av huset, vid vedtraven, stod frysboxen: en låda av trä som tjänade som förvaringsbox för det som pappa jagade i skogen, fisken han tog hem och det goda brödet som mamma bakade.

Norrländska tunnkakor. Det vattnas i munnen då jag minns hur goda de var, nybakade med smör som smälter och rinner ner för mungiporna …

Nog pratat om far. Mor är värd minst lika stor uppmärksamhet och uppskattning. I min barndoms Porjus, där Sveriges största vattenkraftverk byggdes i Stora Luleälv vid utloppet av Stora Lulevatten åren 1910-1915, framstod männen som hårdföra. Men tro mig, det var kvinnorna som var hjältarna, som tog hand om männen, höll ihop hemmen och fostrade barnen.

Med åren har fars djupa vänskap med samerna förbryllat mig. När jag började släktforska för ungefär tre – fyra år sedan klarnade mycket. Nu vet jag att jag till hälften är same – på fars sida, där både farfar och farmor – och släktleden före dem – har varit folkbokförda som ”skattlappar”. Och till minst en fjärdedel är jag finne. Det som sedan återstår är ”svenskt”. (Vad det nu är?)

Letandet i kyrkoböckerna, bland döpta, vigda, begravda, in- och utflyttade – husförhörslängder inte minst – har avslöjat min fars största hemlighet: ”Lapparna” han umgicks med var hanskusiner! Syskonbarn till hans mor Maria Juliana.

Hade jag varit tjugo år yngre hade jag utan att tveka sökt medlemskap i Sametinget. Av stolthet för mitt ursprung, glädjen över att tillhöra ett ursprungsfolk, och också för att ”röra om”.

Av de åtta partierna hade jag säkert tagit plats i partiet för jakt- och fiskesamer.

Visste far? Säkert. Han var nog mest rädd för att det skulle vara stigmatiserande att berätta för barnen att han var same. Han ville bara inte att hans barn skulle kallas lappar och utsättas för förakt.

Det har hänt mycket på 60 år. Går jag tillbaka i historien till början av 1900-talet har jag i dag svårt att förstå hur de tänkte då. Eftersom samerna var ett naturfolk ville svenska staten inte utsätta dem för risken att dö genom att ge dem tillgång till rinnande vatten och värme. Istället skulle ”lappen ägnas sådan omvårdnad att han fick dö i fred”. Därför vägrades han fast bostad.

Av välvilja!

Precis så behandlar vi i än i dag den stora folkgruppen romerna, som ständigt jagas på flykt och har blivit 2010-talet stora hatobjekt vid sidan av muslimerna.

Jag kan undra vad man är rädd för? Europa har plats för alla, fördelas våra tillgångar och naturresurser rättfärdig ska ingen behöva kastas ut från något Europeiskt land.

Vågar du börja släktforska? Risken att finna en mördare eller skarprättare är ofantligt mycket mindre än att du upptäckter dina samiska ursprungsrötter. 8 000 av oss är registrerade i Sametinget. Tillsammans är vi minst 60 000 enligt vetenskapliga forskarrön.

Fotnot: Den gär texten är publicerad som krönika på www.paraplyprojektet.se
add comment ( 37 views )   |  0 trackbacks   |  permalink   |  related link
Det går en narr kring förhandlingsborden ... 
25 September, 2010, 10:09
Posted by Administrator
Riksdagens löneliga toppas av Thomas Bodström och på fjärde plats ligger Mona Sahlin. En halv miljon i runda slänga skiljer dem åt.

Vad har de för minnen av barnpiss och sill i sina näsborrar?
Mer än den halva miljonen i årsinkomst har mer än en fjärdedel (15 av 58) av de socialdemokrater som kandiderat till kommunfullmäktige i Solna.


Årsinkomst: 1 556 896 kronor.
Foto: Riksdagen

I Solna toppades listan av förre LO-basen Stig Malm som numera är pensionär med en årsinkomst på drygt 1,1 miljoner kronor.

Vilket kan jämföras med en så kallad fattigpensionär som i garantipension bara får 7 780 kronor per månad. Före skatt.

Som bekant har den också ett högre skatteavdrag eftersom pensionärer inte får något jobbskatteavdrag.

7 780 kronor per månad ger en sammanlagd årsinkomst på 93 360 kronor, vilket är nästan exakt vad Stig Malm får per månad. Skillnaden är bara 183 kronor, till Stig Malms fördel.

Det krävs ingen valanalys för att inse att detta är en av orsakerna till att socialdemokratin går i otakt med tiden.
Ser man också till vilka yrken S-kandidaterna i Solna har så förstår man att en ”vanlig” arbetare har svårt att känna igen sig: Doktorand, Gymnasieinspektör, Arkitekt, Jur.kand., Konsult, Forskare, Doktorand, Docent, Universitetslektor, Doktor i nationalekonom, Fil.kand. och VD.

Undrar just vad dessa har för minnen av barnpiss och sill …?

Nu innehöll socialdemokraternas fullmäktigelista en, jag säger EN, arbetslös kandidat. På plats 39.

Undrar vad den hade kunnat ställa till med?

Men Johanna Graf, som toppar listan och är den som leder partiet i Solna, kan vara helt lugn. Toralf Blomberg är så långt från maktens korridorer som man kan komma.

Vad behöver då göras?

Jo, lyft ut hela Perssongänget och sätt in nya krafter, gärna yngre som har minst en fot förankrad i verkligheten.

Låt mig citera slutstrofen i Kent Anderssons dikt Dvärgen:


Kent Andersson (1933-2005)
Foto: Robert Sandström

O, ni som sitter där upp bland bergen
där himlen är klarblå och sikten fri:
Fruktar ni inte den framtid då dvärgen
växer sig hundrafalt högre än ni?

3 comments ( 77 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Valtider – Nyskriven dikt av Torgny Karnstedt 
21 September, 2010, 08:00
Posted by Administrator

Torgny Karnstedt
Foto: Robert Sandström

En bild i tidningen drar blickarna till sig.
En strand med valar.
Människor som kämpar förgäves.
Någon häller en hink vatten över ett av de uttorkade däggdjuren.
En liten flicka står bredvid med uppspärrade ögon.
Det är bråttom.

En annan bild, Alliansen runt ett fikabord på ett äldreboende.
Kamerorna surrar, mikrofoner som sveper.
De fyra partiledarna nickar för att visa att de lyssnar.
Frågar de gamla om hur de vill ha det, hur stor är pensionen?
En bulle doppas.
Gästerna lämnar en främmande doft efter sig.

Debatt i teve, långt från Olof Palmes fotarbete och rappa tunga.
Producenten zoomar in Mona Sahlins rödmålade leende.
Är färgen äkta, kravmärkt och hållbar?
Ekonomiduell mellan Östros och Borg.
Som en öppningsmatch i fotbolls-VM.
De spelar 0-0.

I bakhuvudet, sommarens aggressiva telefonförsäljare.
Attackerande som mördarbin.
I studion tillrättalagda hårstrån och blanka ansikten.
Repliker som rökridåer.
Den politiska kärnan inbäddad i en vadderad påse.
Genomskinliga löften med kort bäst-före-datum.

Vi ska förledas räkna kronor och privata fördelar.
Vart tog hjärtslagen vägen?
Det analoga livet?
När blev vi alla kvartalsmiljonärer?
När glömde vi våra sånger?
När blev vi statister i den globala farsen?

Demokratin sprattlar till, strandad på tillväxtens altare.
Ingen muddrar vårt historiska medvetande.
Vi blundar och låtsas.
Släpper våra färgade lappar i valurnorna av återvunnen papp.
Hoppas överleva en ny mandatperiod.
Det är bråttom nu.

Torgny Karnstedt
September 2010

Anm.:
Publicerad med benäget tillstånd från författaren.

Fotnot:
Torgny Karnstedt presenterar sin nya bok, "TRO, HOPP OCH JÄVELSKAP", en fristående fortsättning på Låtaskungen, i sin monter (D01:08) på årets Bok & Bibliotek i Göteborg.
add comment ( 38 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Hit men inte längre! 
20 September, 2010, 09:48
Posted by Administrator
Stöd Aftonbladets mångfaldskampanj. Symbolen ”Rör inte min kompis” har genialt ändrats av Aftonbladet till ”Vi gillar olika”. Måndag morgon, direkt efter valet och i eftertankens kranka blekhet har över 120 000 personer sagt Nej till främlingsfientlighet.

www.aftonbladet.se

Jag fick fel i min prognos då jag spådde att Alliansen skulle når över 50 procent och få en egen majoritet. SD skulle komma in i riksdagen, men inte få någon vågmästarroll.

Jag hade fel.

I dag säger alla Nej, och MP ett bestämt NEJ till att stöda Alliansen. När väl chocken lägger sig skulle jag tro att Maria Wetterstrand krokar arm med Fredrik Reinfeldt. Det skulle ge alliansen egen majoritet.

Priset blir att Wetterstrand får vice statsministerposten och detroniserar Maud Olofsson.
Scenariot ändrar positionerna och Alliansen blir svårhanterlig då dagens fyra partier i regeringen plötslig blir fem. Men det blockerar SD som inte får någon avgörande roll och sannolikt bara blir en parentes i svensk politik.

En sorglig parentes dock.

C har att gilla läget eller ställa sig utanför. Maud Olofsson surnar säkert till. Men så härsken att hon avstår en regeringspost blir hon inte.

Flera lekkamrater är bättre än inga alls. Och leka med SD vill ingen.

Under tiden som kaoset lägger sig uppmanar jag dig att rösta med Aftonbladet och stödja kampanjen ”Vi gillar olika”.

Det bör vi alla kunna enas om.

Fotnot:
Rör inte min kompis var en kampanj på 1980-talet som syftade till att motverka rasism och främlingsfientlighet. Kampanjen startades 1985 i Frankrike av organisationen SOS Racisme som Touche pas a mon Pote och spred sig efter några år även till Sverige.
Kampanjen spred sig även till Tyskland under mottot Mach meinen Kumpel nicht an och med en logotyp som liknar en gul hand. Stockholms läns SSU-distrikt startade kampanjen i Sverige och sålde hundratusentals knappar i landet.

Källa: Wikipedia

1 comment ( 66 views )   |  0 trackbacks   |  permalink   |  related link

<<Första <Tillbaka | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | Nästa> Sista>>