Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 41 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 48 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 61 Robert Sandströms Blogg - Huvudlös repris i huvudlöst parti
Huvudlös repris i huvudlöst parti 
11 October, 2009, 16:40
Posted by Robert
Ja, ja. Kör allt i repris en gång till. Det går ändå åt helvete.

Så måste hon ha tänkt, Mona Sahlin, då hon valde att återinsätta Anna Helsén som partiets presschef. Samma syssla hade nämnda Anna Helsén hos Persson, och vi vet ju alla hur det gick i förra valet. Åt helvete! Persson avgick och Helsén följde med honom till JKL.


Ur DN.se 2009-10-11


Före dagens intervju med Anna Helsén i Dagens Nyheter (11 oktober 2009) förstod jag inte hur Mona Sahlin tänkte då hon gjorde det valet. Efter att ha läst artikeln förstår jag att Mona Sahlin inte har tänkt alls:

”Klart att jag måste ge tjejen en ny chans, det fick ju jag …”.

De har ju båda de gemensamt att de saknar minnen av barnpiss och sill i sina näsborrar. Uppväxt i en läkarfamilj i den burgna Stockholmsförorten Bromma kan ju ingen begära att nya presschefen ska känna till hur vanligt folk lever. Vilket hade haft en poäng med tanke på att Mona Sahlin inte vet det.

Så kommer det att gå som det går, tro mig!

Nu behöver inte S skylla det kommande valnederlaget på samarbetet med V och MP, vilket annars hade varit naturligt:

”Väljarkåren har gett oss bakläxa. De vill inte att vi ska samregera med vänster- och miljöpartister” skulle Mona Sahlin kunnat säga innan hon tvingas avgå efter det, som jag tror, sämsta valresultatet i socialdemokratins historia.

Istället kan hon skylla på presschefen, för någon måste ju göras till syndabock.

Det bästa vore förstås att Mona Sahlin inser allvaret och kastar in handduken före höstens S-kongress. Fast det kan hon inte, för då blir både hon och maken arbetslös.


Rödgrön röra. Foto: SAP

Bo Sahlin är som bekant VD för Socialdemokraternas mediebolag AiP Media som bland annat ger ut Husbondens röst. Förlåt, Aktuellt i Politiken heter tidningen vars uppgift borde vara att granska partiet. För vem ska annars göra det?

(Huvudlöst är det förstås, att partiledarens make kan vara VD för partiets mediebolag. Men detta är ju Sverige, så vem kan bli överraskad? För övrigt är det inte det enda som är huvudlöst …).

Partistrategerna har säkert redan räknat ut nästa hösts valresultat, men partiledaren kan inte offras nu. Det vore detsamma som att lägga sig platt för Alliansen. Därför måste man fortsätta så som ingenting har hänt. Titta, det regnar!

Jag gillar det inte, verkligen inte, men bereder mig ändå på fyra år till med regeringen Reinfeldt.

Huva, som de säger hemma i Norrbotten.
add comment ( 23 views )   |  0 trackbacks   |  permalink   |  related link
Begåvat, djärvt och modigt. 
9 October, 2009, 17:35
Posted by Robert

Norska Nobelkommitténs beslut att 2009-års fredspris ska tillfalla USA:s president Barack Obama väcker säkert både förvåning och debatt.

Men valet av pristagare väcker, precis som Nobelkommittén framhåller, hopp om en bättre värld. Själv vill jag utbrista: Yes We Can!

Beslutet är djärvt. Det är också modigt och begåvat. Och – Helt rätt!

Kritikerna kommer säkert att slå ned på att Barack Obama får det prestigefyllda fredspriset efter bara mindre än nio månader som president.

Barack Obama prisas för sina ansträngningar att stärka internationell diplomati och internationellt samarbete. Något som vi inte sett frukterna utav – ännu.

Men det är ändå ett begåvat val då Nobelkommittén direkt och indirekt sätter press på Barack Obama, som förutsätts leva upp till priset.

Priset ställer extraordinära krav på ledaren för världens största demokrati i hans freds- och medlingsarbete. Det är skälet till att också jag sällar mig till skaran av gratulanter.

Ett grattis som jag också riktar till norska Nobelpriskommittén.
add comment ( 14 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Byt Mona mot Carin 
1 October, 2009, 11:50
Posted by Robert
Det hjälper inte med en ny kommunikationschef för att blidka socialdemokratiska väljare. Loppet är kört. Det enda som skulle hjälpa är väl att byta ut Mona Sahlin mot en person med pondus och karisma och som står stadigt på jorden. Carin Jämtin till exempel. Hon är kvinna också.



Foto: Stockholms stad

Carin Jämtin. Kvinna med pondus - mitt tips som Socialdemokraternas nästa partiledare.

Inför kongressen möbleras det om i toppen. Inte många nya namn nämns, mer än att nyhetsmagasinet Fokus’ chefredaktör Karin Pettersson blir ny kommunikationschef och att Ibrahim Baylan blir ordinarie ledamot i partiets verkställande utskott, VU. Vilket betyder att han flyttas upp från tillförordnad till ordinarie partisekreterare.

Ekot uppger att Mikael Damberg har större chanser än Thomas Bodström att bli ordinarie i VU. Det är klokt, mycket klokt. Har bott granne med karln och jag har lärt känna honom som en klok och omtänksam person. Han är ”vår” ordförande i Stockholms läns partidistrikt och en av tre (!) Solnasossar som kan komma på de fem främsta platserna på Stockholms läns riksdagslista; efter Maryam Yazdanfar (andra namnet) och två platser före Björn von Sydow.

(Björn von Sydow kommer dock sannolikt att toppa Uppland eftersom han fått bygglov på den tomt han köpt där och där han också förväntas folkbokföra sig.)

I nuläget toppas Stockholms län av Thomas Bodström … Men det är lång tid kvar innan listan spikas och jag håller det inte för otroligt att det blir en kvinna i toppen. Vilket vore logiskt eftersom Mona Sahlin inte finns på listan. Hon kommer däremot att toppa Stockholms stad är det tänkt.

Att Sahlin misslyckats, och inte kunna ”leverera”, betyder inte att Socialdemokraterna ska frångå målet att få en kvinnlig statsminister. Det vore att underkänna kvinnorna och gillas inte av väljarkåren. Däremot skulle det säkerligen vara mumma för medierna: ”Tänka sig att partiledaren inte toppar någon lista. När har det hänt? Aldrig!”

Vad har jag då emot Bodström? Ja, vad har jag inte emot honom, kan jag svara. Maktfullkomligheten är ett skäl, Pysslingen ett annat. Och det faktum att han delar uppdraget som riksdagsledamot med att vara advokat. Tiden kan näppeligen räcka till för att göra ett bra jobb vare sig som riksdagsledamot eller advokat.

Nej, byt ut Mona Sahlin vid kongressen. Hon kan gå tillbaka som rektor för SSU:s förbundsskola Bommersvik. Styra och ställa på en kursgård klarar hon nog. Men att styra landet?
Nej!

1 comment ( 21 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Gud give att jag måtte ha fel 
23 September, 2009, 09:05
Posted by Robert
Någonting i ryggmärgen säger mig att hysterin kring den befarade svininfluensan är osund. Min magkänsla säger mig också att jag bör avstå från att vaccinera mig, trots att jag gjort det varje oktober i ett antal år. Med gott resultat.

Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nöjer sig inte med att följa utvecklingen, utan ”vidtar nödvändiga åtgärder” och bestämmer att hela befolkningen ska massvaccineras.

Hela befolkningen, det vill säga drygt nio miljoner människor. Nio miljoner!

Absurt.


Foto: Arbetsmiljöverket

Verkligheten har hunnit ifatt Karin Boyes dagboksroman Kallocain som sågs som science fiction när den gavs ut 1940. Påverkad av resor i Sovjetunionen och Tyskland såg hon ett sjukt kontrollsamhälle framför sig. Handlingen är snäppet dystrare än i den flera år senare utkomna 1984 där George Orwell myntade uttrycket "Storebror ser dig"

I storebrorssamhället finns ingen personlig integritet. Alla avlyssnas och allt registreras, vilket är illa nog. Karin Boye gick ett steg längre och uppfann ett sanningsserum. Ingen kan värja sig.

Efter sjuårsåldern tillhör alla barn staten. I hemmen finns elektriska polisögon som registrerar allt. Inte ens i sängkammaren är medborgaren fredad. Kontrollsystemet fullbordas den dag kemisten Leo Kall uppfinner en drog, som får namn efter uppfinnaren, Kallocain. Serumet får människor att blotta sina innersta tankar och känslor.

När det visar sig att många har en hemlig önskan att få leva i frihet, utan övervakning, inför staten en ny lag: lagen om sinnelagets brottslighet. Alla kan dömas och alla kan ange alla.

1940 var detta science fiction. I dag är det fult möjligt. Ja, i viss mån är vi redan där, utan att staten har behövt ingripa.

Via internet kan vi se rakt in i många hem där människor visar upp de mest intima detaljer sedan de tagit av sig allt. Man är beredd att göra vad som helst för att synas och medierna är inte sena att hänga på. Förnedrings-tv finns snart sagt i varenda kanal. Public service skiljer sig inte nämnvärt från kommersiella betalkanaler.

Kallocain har kommit lite i skymundan för 1984. Det hindrar inte att Karin Boye kan ha sett längre än vad George Orwell ens vågade drömma. För hur kan vi vara säkra på att A(H1N1) har rätt kombination på vaccinet mot svininfluensan?

Vad händer om någon bokstav är omkastad, eller att siffrorna är felaktiga? Skulle inte det kunna äventyra hälsan och välståndet för en hel nation?

Är det risken för detta som har fått danskar och finnar att avstå från massvaccineringar? Är dansken och finnen i själva verket sundare än svensken?

Den här leken med siffror och bokstäver får många av oss att känna obehag?

Jag fruktar det värsta. Gud give att jag måtte ha fel.

add comment ( 14 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Man blir som man umgås 
19 September, 2009, 13:30
Posted by Robert
Kom inte och säg, att valet av kompis inte har betydelse. Det är skitsnack!

När Mona Sahlin väljer att slå följe med Lena Adelsohn Liljeroth och delar av den svenska kändiseliten till Mallorca på inbjudan av festfixaren Micael Bindefeld, som håller 50-årskalas på ett flott hotell i byn Deia, gör hon ett val.

Det visar också, med all tydlighet hennes klasstillhörighet. Snacka om klassresa.


Bindefelds hemsida

Frotterar man sig med kändiseliten är man en del av den, dess värderingar och ideal. Självklart är det dem hon identifierar sig med. Frågan är vilka förmåner dessa kan komma att dra nytta av om/när hon blir statsminister? Vi får vänta och se.

Nej, det saknar inte betydelse av att vara ”kompis” med ledaren för Sveriges största parti, därtill en påtänkt statsminister efter nästa riksdagsval. Sämre kompisar kan man ha; knappast bättre.

Vilken post får Bindefeld? Om inte i regeringen så åtminstone i en påtryckargrupp. Eller rent av en i en ny kulturutredning. (Valet är ju inte märkligare än att Lars Ohly kommer att få en portfölj i Monas ministär; utrikesminister kanske? Nej, jag skojar inte. Jag är bara förbannad.)

I slutet av juli 2007 skrev jag en ledare i Broderskap (som ges ut av Sveriges kristna socialdemokrater, Broderskapsrörelsen) där jag frågade Mona Sahlin vad hon hade för minnen av barnpiss och sill? Och om hon alls hade upplevt det?


Foto: Fiskeriverket

Jag antog och antar att politiker som tjänar upp till sjutton gånger mer än en ”fattigpensionär” har svårt att identifiera sig med vanliga människor.

Sommaren 2007 fick en fattigpensionär 7 326 kronor i garantipension per månad. Som jämförelse angav jag att Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt tjänade 126 000 kronor. Det är nästan en och en halv gång mer än vad pensionärens ”årslön” – per månad!

I sitt tal i Almedalen samma år nämnde Mona Sahlin ordet ”solidaritet” sex gånger. Ordagrant sa hon:

”Det var 25 år sedan jag var 25 år. Men jag har lärt mig stava till solidaritet”.

Jag är tveksam. Kanske har hon lärt sig bokstavera ordet, men innebörden …? Förstår hon den?

Solidaritet förklaras ofta med ”en för alla och alla för en”. Betydelsen ligger djupare än så. Solidarisk kan man bara vara med de sina.

Solidaritet är inget intellektuellt val man gör, utan en instinkt som man får med sig med modersmjölken. När solidaritet var realitet var barnpiss och sill en vanlig lukt i näsborrarna. Den hårda vägen lärde vi oss att vara solidarisk med de våra. Att värna våra kompisar och gelikar som delade samma öde.

Det begriper man bara om varit där. Det går inte studera in på skolbänken.

Jag ifrågasatte om det var rättfärdigt att tjäna 126 000 kronor i månaden. Att en statsminister, som styr landet och har det yttersta ansvaret för drygt nio miljoner invånare, gör rätt för 126 000 kronor i månaden betvivlar jag inte det minsta. Men jag kan varken förstå eller ha fördragsamhet med att Mona Sahlin ska ha samma inkomst.

Vad blir det kvar på 7 326 kronor i månaden när hyra och mat är betald? Räcker det till nya kläder? Nya glasögon? Tandläkarbesök? Livsnödvändig medicin? Nöjen? En tidningsprenumeration? En resa till Deia på Mallorca?

Nej, självklart inte.

Lite naivt frågade jag vem det var som hade bestämt att en socialdemokratisk partiledare ska ha samma lön som statsministern? Det skulle jag vilja veta, men jag fick inget svar.

Jag undrar fortfarande.

Fotnot:

På expressen.se bekräftar Mona Sahlin att hon månar om sina vänner. Precis vad jag påstår. Det är illavarslande ...

Saxat ur artikeln:

"DEIA, MALLORCA. Efter Expressens avslöjande i går - nu talar Mona Sahlin ut om kändisresan till festfixaren Micael Bindefelds 50-årspartaj på ett lyxhotell på Mallorca. Tillsammans med kyrkominister Lena Adelsohn och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni väljer hon bort kyrkovalet i morgon - för att festa och ligga på stranden. - Att måna om sina vänner sedan 20 år är också viktigt - jag gjorde det valet, säger Mona Sahlin till Expressen."

Relaterade länken nedan leder till artikeln.
1 comment ( 32 views )   |  0 trackbacks   |  permalink   |  related link

<<Första <Tillbaka | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | Nästa> Sista>>