Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 41 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 48 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 55 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 61 Robert Sandströms Blogg - Ingen högoddsare påstå S och M går samman
Ingen högoddsare påstå S och M går samman 
21 June, 2014, 22:00
Posted by Administrator
Hade jag skrivit det här när det stod klart för mig — för sådär fyra - fem veckor sedan - hade det varit en högoddsare. Nu är jag inte först med att sia om att S och M delar regeringsmakten efter höstens val; "För landets bästa."

Efter senaste opinionsundersökningarna, och om prognoserna håller fram till valet, är det ganska självklart att det blir så. Ett land måste regeras, vilket kräver en stark och tydlig majoritet. Läs: S och M i koalition.

Andra alternativ i skrivande stund är bara önsketänkande. Fi och V kommer aldrig in i en S-regering; de sistnämnda har inte ens där att göra. Återstår en minoritetsregering ledd av Löven med Mp som samarbetspartner och det tror jag inte på.

S och M kan bilda en stabilare pakt om opinionssiffrorna står sig. Och detta i namn av att "rädda landet" då de därigenom slår undan benen för SD som av allt att döma lär få tolv - fjorton procent av väljarnas röster.

Någon större skillnad på S och M:s politik är det inte; båda partierna värnar den arbetande medelklassen och båda exkluderar arbetslösa, lågavlönade och fattigpensionärer. När båda undviker att tala om sina värdegrunder är de till förväxling lika varandra.

Jag undrar om de ens själva kan skilja på vems förslag som är vems vare sig de gäller skola, omsorg eller arbetsmarknadspolitik. De lovas runt ... Börjar man räkna på vad överbjudningarna kostar är det faktiskt mycket pengar.

Siste socialdemokraten jag hörde prata om ett framtida Sverige var min framlidne partikamrat Sten Andersson.

I början av 1980-talet besökte Sten Andersson en verdandikongress på vilken jag var ett av ombuden. Han talade lyriskt om ett framtida Sverige årtionden framåt och mötte stående ovationer.

Ett liknande tal efter det har i alla fall inte jag hört en s-märkt minister hålla ...

Odd Engström lyssnade förvisso på "en ton i rörelsen" och förklarade bland annat skillnaden på att vara svag och skör. Begrepp som oftast sammanblandas.

Bengt Göransson Foto: Ersatz förlag

Min mentor och store förebild Bengt Göransson — folkbildaren framför andra och kulturminister i Palmes andra ministär — är mig veterligt den enda socialdemokrat som i dag står upp hela vägen för arbetarrörelsens värdegrund — och ständigt, oförtröttligt, predikar den.

Hur vore det om Löfven & Co bjöd in Bengt till några möten med partistyrelsen, verkställande utskottet och partiets valstrateger?

Bättre folkbildare finns inte i detta land.
Hinner ni inte — det är ju mycket att stå i med Almedalen och bara tre månader till valet — så kan väl Partihögkvarteret på 68-an köpa in Bengts "Tankar om politik" (Ersatz förlag).

Det är en bok varje rättrogen sosse bör ha på nattygsbordet. Bra att också ha i innerfickan när argumenten och självförtroendet tryter om opinionssiffrorna dalar.

Robert Sandström
add comment ( 27 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Tack Fredrik för att du väckt min kämpaglöd 
15 June, 2014, 13:20
Posted by Administrator
Tack Fredrik för att du väckt min kampanda. Din ledarkrönika i Aftonbladet (7 juni 2014; se länken nedan) fick mig att inse att också jag måste bidra med min färdighet (författande) för folkhemmets återskapande.

Det är minst sagt hög tid att sätta stopp för alliansregeringens tabula rasa av årtiondens folkhemsbyggande. Men hur mycket de än tar i kommer de aldrig att kunna auktionera bort solidariteten, vår välfärds grundbult och ryggraden i ett modernt samhällsbyggande.

Jag är och förblir jag socialdemokrat även om jag möter mig själv i dörren när vi pratar demokrati. För mig är det solklart, att den som är slagen till slant aldrig kan bli mynt. Skulle jag byta klassidentitet blir jag antingen en överlöpare eller förrädare.

Det skulle inte spela roll vilket som, jag vore en svikare; någon man inte längre kan lita på.



Fredrik Virtanen (bilden ovan) är liksom jag övertygad om att solidariteten går mot en renässans. Men låt mig betona skillnaden på solidaritet och solidaritet.

Ordböckerna talar i regel om termen i det franska rättsväsendet som betecknade det som fortfarande kallas solidariskt ansvar. Principen kunde uttryckas som "en för alla, alla för en".

Solidaritet passade därför väl in i ett socialt och politiskt sammanhang. Men – vi kan bara vara solidariska med våra egna. Sammanhållning mellan människor inom en grupp, klass, nation eller om så hela världen förutsätter en gemensam grundsyn.

Blanda för allt i världen inte ihop denna grundsyn med det populistiska begreppet värdegrund. Begreppen hör förvissa samman, men är ändå inte samma sak.

I sammanhanget vill jag påminna om att det inte är Kristdemokraterna som myntade det begreppet, även om de hävdar att så är fallet. Nej, det var en socialdemokratisk regering som skrev in ordet i 1998-års läroplan (Lpfö 98).

Och mannen som banade väg för det var ingen mindre än dåvarande skolministern Göran Persson. Trott om ni vill, men så var det.


add comment ( 24 views )   |  0 trackbacks   |  permalink   |  related link
Det ska kosta att kränka ... 
3 May, 2011, 12:57
Posted by Administrator
EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) skriver i dag (3 maj 2011) på Internationella dagen för Pressfrihet på Svenska Dagbladets debattsida att kränka pressfriheten ska få kosta!

Det är ett ord i rättan tid!

Robert Sandström


EU-minister Birgitta Ihlsson sjunger ut i Svenska Dagbladet.
Foto: Riksdagen

Debattartikeln återges här i sin helhet.

Att kränka pressfriheten ska kosta


I dag på den internationella dagen för pressfrihet bör alla EU:s ledare begrunda den franska författaren Albert Camus varnande ord "En fri press kan vara god eller dålig, men en sak är säker, utan frihet kan den aldrig bli något annat än dålig". Tyvärr är kampen för pressfrihet i EU mer angelägen än på länge. Vi som undertecknar denna artikel har olika uppfattningar i många frågor men delar oron för utvecklingen av pressfrihet i unionen.

Vi kan konstatera att yttrandefriheten utmanas på ett allvarligt sätt i vissa EU-länder. Reportrar utan gränser har vid upprepade tillfällen uttryckt oro för den försämrade pressfriheten i flera EU-länder och tyvärr bekräftar 2010 års pressfrihetsindex farhågorna.

Samtidigt som enskilda EU-länder driver pressfriheten i världen framåt hamnar 14 av unionens medlemsstater oacceptabelt långt ner på listan. I rankningen över pressfriheten i världen har Frankrike fallit till plats 44 och Berlusconis Italien till plats 49. Rumänien kommer tätt efter på plats 52. Grekland och Bulgarien delar 70:e plats med Benin och Kenya.

Gapet växer

Reportrar utan gränser konstaterar att EU är långt ifrån homogent när det gäller pressfrihet och att gapet mellan medlemsstater fortsätter växa. EU riskerar att urholka sin position som världsledande i respekten för det fria ordet.

EU är i färd med att bygga upp en gemensam utrikestjänst som ska vara klar 2013. Utrikestjänsten ska samla EU:s alla resurser på det utrikes- och säkerhetspolitiska området för att EU ska kunna agera mer samstämmigt. Om EU inte kan leva upp till pressfriheten på hemmaplan, hur ska unionen då med full trovärdighet kunna kritisera totalitära regimer runtom i världen?

Vid årsskiftet 2011 tog Ungern över det roterande ordförandeskapet i EU. Samma dag trädde landets nya kritiserade medielag i kraft. Denna lag har liknats vid ett potpurri av de sämsta delarna av medielagstiftningarna i EU.

EU-kommissionen har kritiserat lagstiftningen hårt och Ungern har också tvingats backa på några punkter. Men fortfarande ska ett medieråd, vars medlemmar utses av parlamentet som domineras av konservativa regeringspartiet Fidesz, övervaka samtliga typer av media. Europeiska säkerhetsorganisationen OSSE har kallat rådets befogenheter för en maktkoncentration utan motstycke i europeiska demokratier.

Italien har sjunkit som en sten i rankningen. Premiärminister Berlusconis stora makt över landets medier väcker berättigad oro även utanför Italien.

En bred koalition av partigrupper i Europaparlamentet liberaler, gröna, socialister, och vänstern lade i oktober 2009 fram ett förslag till resolution som kritiserar att yttrandefriheten är satt på undantag i en av EU:s medlemsstater. Omröstningen blev oerhört jämn, men förslaget röstades tyvärr ned med hjälp av den konservativa EPP-gruppen där Berlusconis parti är ett av de största medlemspartierna.

EU:s fundament


På ruinerna av Förintelsen, förtryck och världskrigens fasor byggdes den europeiska unionen. EU:s fundament är frihet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Dessa värderingar är satta på pränt i EU:s stadga för grundläggande rättigheter och i Lissabonfördraget, som alla 27 medlemsländer utan undantag ställt sig bakom.

Enligt Freedom House årliga granskning försämrades respekten för politiska fri- och rättigheter under 2009 för fjärde året i rad i världen. Det är den längsta sammanhängande perioden av nedgång under de nästan 40 år som undersökningen har gjorts. Värdet av positiva förebilder ska inte underskattas om demokratin ska spridas i världen. Här ska EU spela en avgörande roll.

För att bli medlem i EU ställs hårda krav på efterlevnad av grundläggande rättigheter enligt fördraget. Kraven ska givetvis också gälla när ett land är medlem, men i dag saknas verktyg inom EU för att kontrollera hur rättigheterna efterlevs. Vad gör vi när ett land väl är inne i värmen? Vi måste på allvar föra en diskussion om hur EU ska kunna garantera att grundläggande rättigheter, däribland pressfrihet, respekteras i hela unionen. Att inte respektera EU:s gemensamma regler måste få konsekvenser.

Yttrandefriheten måste bevaras till kommande generationer. EU har en skyldighet att hålla pressfrihetens fackla högt i en värld där en majoritet av mänskligheten inte får tycka, tänka och tro fritt.


BIRGITTA OHLSSON
EU- och demokratiminister

JEAN-FRANCOIS JULLIARD
generalsekreterare Reportrar utan gränser

JESPER BENGTSSON

ordförande svenska sektionen av Reportrar utan gränser

OLA LARSMO
ordförande svenska PEN

ULRIKA KNUTSON
ordförande Publicistklubben


add comment ( 77 views )   |  0 trackbacks   |  permalink   |  related link
Entré - Sorti: Medioker pjäs utan glöd och hetta 
10 April, 2011, 19:15
Posted by Administrator
Om Lennart Hjulström vet vad han vill säga, varför säger han inte det? I nyskrivna pjäsen “Entré – Sorti“ på Stockholms stadsteater gör han debut som dramatiker; pjäsen har varken tyngd eller innehåll. Skådespelarna verkar heller inte veta vad de ska göra …

Andreas Kundler (”Bengt”) och Gerhard Hoberstorfer (”Alex”) i Entré - Sorti. En medioker pjäs utan glöd och hetta, skriver Robert Sandström. Foto: Carl Thorborg

Att spela sig själv, särskilt när skådespelare ska göra det, det vill säga: spela skådis, unga och orutinerade dessutom, är inte lätt. Antingen tar man i för mycket, eller också för lite. Här tar man inte i alls.

Jag som många andra trodde nog att pjäsen skulle handla om konflikten på Stockholms stadsteater, där chefen, Benny Fredriksson, styr med medeltida metoder vilket kapat ett tystnadens hus.

Detta har omvittnats av bland andra skådespelaren Ulf Friberg som dock menar att skulden är allas: ”Jag anklagar inte bara honom, utan oss alla!” (DN-Kultur 1 mars 2011).

Men så icke. I stället lär det vara en i det närmaste 40 år gammal konflikt på Folkteatern i Göteborg i början av 1970-talet som utgör fond. Lennart Hjulström var chef där då, och det är möjligt att det är det minnet han vill göra upp med. Men helt säkert är det inte.

Gerhard Hoberstorfer spelar ”Alex” som mycket väl kan vara Alfred Radoks alter ego; pjäsens ”Bengt” (Andreas Kundler)är sannolikt Hjulströms eget.

Betydande teaterman

Radok var en betydande tjeckisk teaterman som efter Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien natten mellan den 20 och 21 augusti 1968 lämnade Prag och slog sig ned i Göteborg. Han var regissör på Folkteatern när Hjulström blev chef, och kom att genomlida åtta år innan han avskedades och på nytt drevs i exil för att sedan dö i Wien 1976.

Entré – Sorti kan mycket väl handla om en smärtpunkt i Lennart Hjulströms liv. Kanske har han dåligt samvete för att han inte agerat kraftfullt nog för att ta tillvara Alfred Radoks kvalifikationer och ge honom meningsfulla arbetsuppgifter så att han slapp bli avskedad?

Visst, det är lite sent att agera nu. Ska det dröja 40 år att dramatisera dagens konflikt på Stockholms stadsteater är det minst sagt en katastrof.

När teatern invigdes 1960 sa dåvarande finansborgarrådet Hjalmar Mehr (S) att, ”Stadsteatern ska vara ett salt i debatten”. Det har den varit från och till. Men när debatten nu behövs som bäst, för att värna teaterns egen scenkonst, lyser den med sin frånvaro.

Det är tyst, knäpptyst.

Som en begravning


Lennart Hjulström hade gärna fått sjunga ut. Då hade säkert föreställningen haft en annan glöd; nu var det bitvis som en begravning. Den replik som fastnat i mitt minne utspelar sig också på en kyrkogård: ”Tankstrecket mellan årtalen för födelse och död är precis så kort som en människas liv”. Det manar minst sagt till eftertanke

Lennart Hjulström framhåller att tankstrecket kan vara målat i svart eller guld. Ett understatement? Säg inte det. Jag är inte säker på att publiken förstår ironin i detta.

Robert Sandström

Fotnot: Recensionen finns också att läsa på Paraplyprojektet.se.

add comment ( 92 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Juholt flyttar in i Sagerska palatset 2014 
12 March, 2011, 09:21
Posted by Administrator

Flyttar in i Sagerska 2014. Foto: Robert Sandström
Valberedningens val av Håkan Juholt som kandidat till partiordförande för Socialdemokraterna är mycket gott. För många är han en överraskning, men vi som känner till honom lite mer är inte alls förvånade. Likheterna med Tage Erlander är många och han har alla möjligheter att bli långlivad.

För egen del har han tänt ett nytt hopp och ingjutit mod. Det är ingen hemlighet att jag inte är något fan av Mona Sahlin; den politik hon förde fick mig inte bara att tröttna, utan även fundera på att begära utträde ur Socialdemokratiska partiet.

Precis som jag gjort ur Broderskap. Droppen blev förslaget att byta namn till ”Troende socialdemokrater”.

Troende?

Den som föreslagit det namnet är dåligt påläst. Broderskapsrörelsen startades av kristna järnvägsanställda som inte ville förknippas med socialdemokraterna. De gillade Per Albins folkhemstanke, men ville inte förknippas med ett politiskt parti.

Först startade de en tidning, Broderskap, och efter det bildades Broderskapsrörelsen.

När prenumeranterna likt medlemmarna nu sviker ser man inte över budskapet eller väljer en ny förbundsledning. Nej, i stället byter man i tur och ordning: först namnet på tidningen sedan namnet på hela rörelsen. Processen genomfördes med slagordet ”Glöd”.

Det säger ju allt.

Jag befarade att partiet skulle gå samma väg. Kandidaterna som lanserades ingöt inget hopp. Allt skulle bli vid det gamla. Då hade allt brunnit ut och glöden falnat. Eftersom jag varit medlem i partiet sedan jag var 17 år höll jag ut. Kanske, kanske …

Nu tar Håkan Juholt över rodret och då skingras mina tvivel. Det är ett vinnande val. Kom ihåg hur Erlander togs emot, och hur länge han satt. Ska någon kunna bli en landsfader igen så är det just Håkan Juholt. Lugn och trygg, klok och eftertänksam som han är. Rapp i käften också, och med en stor gnutta humor. Djupt förankrad i myllan.

Reinfeldt kan redan nu fylla i flyttanmälan. Tro mig, 2014 får han lämna Sagerska palatset då Socialdemokratiska partiet åter blir ett arbetarparti. Det enda!

add comment ( 54 views )   |  0 trackbacks   |  permalink

<<Första <Tillbaka | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | Nästa> Sista>>