Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 61 Robert Sandströms Blogg - Punktera pontonerna och sänk skiten
Punktera pontonerna och sänk skiten 
19 February, 2017, 08:24
Posted by Administrator
INFÖR NYÅRET 1980 satte Kent Andersson och Lennart Hjulström upp ”Happyland” på Folkteatern i Göteborg. Pjäsen utspelar sig nattetid i kommersens högborg, köpcentrumet Nordstan i Göteborg där 500 göteborgsbarn irrade omkring på nätterna.


Foto: Wikipedia

Föräldrarna, då som nu, orkade inte med sina barn, och för att freda både sig själv och samvetet stack de till dem lite pengar och körde ut dem – till ensamhet och vilsenhet.

Felaktigt kom både dåtidens, och även senare tiders recensenter, bland dem Kristina Hermansson i Svenska Dagbladet (29 december 2012), att förknippa handlingen med hetsen och stressen kring ”julhelvetet”, som några kallar det.

HEMLÖSA BARN OCH VUXNA

Men det var inte det Happyland skildrade. Jag diskuterade pjäsen ingående med Kent under tiden som han skrev den, och jag hjälpte till med research. Han gick själv omkring där på nätterna, pratade med barnen – och också många vuxna som befann sig där.

Den senare kategorin oftast hemlösa.

Jag jobbade på GT och hade inga svårigheter att bidra med fakta och statistik.

Tillsammans bar vi på en förhoppning om att pjäsen skulle väcka politikerna, och få dem att se vad som pågick. Kanske var det fel att spela upp pjäsen inför nyåret eftersom kritikerna leddes fel, och fick dem att tro att Kent ville sätta fokus på julkommersen.

Vällovligt syfte i och för sig, men budskapet var oändligt mycket viktigare än så.

Nu förflyttar jag mig till julen 2016. Jag är på snabbvisit hemma i Sverige och far omkring som en rockstjärna. På ett par veckor byter jag säng varannan, var tredje dag och hinner med släkt och vänner i Göteborg, Åseda, Halmstad, Mörbylånga, Nybro och Stockholm.

Tillbaka i Thailand är jag håglös och nedstämd. Tror att jag ”tappat tempot” och förlorat mitt ”flow”. Det tar sex veckor att hitta tillbaka till trivseln och lugnet på Mae Ramphung Beach utanför Rayong i Thailand där jag tillbringar vinterhalvåret.

En artikelserie i Expressen får mig så sakta att inse varför jag mått så dåligt efter att jag kommit ”hem”. Som en blixt från klar himmel slår det mig, att det är precis samma situation, då som nu, i Nordstan. Och, då som nu, är politikerna både blinda och handfallna!

Då var det ”våra” barn. Nu är det ensamkommande flyktingbarn som tvingats fly från sina hem, föräldrar, kompisar, vänner, värme, kärlek och omsorg.

OFÖRÄNDRAT SCENARIO

Men scenariot är dessvärre detsamma: droger, prostitution och kriminalitet.

Vi strövade omkring i och runt Saluhallen. Plötsligt ville en av oss gå genom Nordstan för att komma fortare till Centralstationen och spårvagnen hem. Vi gick in bakvägen och förflyttades till rena slumområdet. Kontrasten till julstämningen i Saluhallen kunde inte vara tydligare.

Jag blev minst sagt betryckt, nästan illamående.

Du som inte har varit där –uppmaningen gäller särskilt dig som är politiker – ta genast en promenad i omgivningen. Du kommer inte att tro att du befinner dig i Sverige när du ser vad som pågår och hur det ser ut.

ETT LITET TIPS

Jag har inget recept, och jag tror inte att politikerna ska lösa problemet den här gången heller. Knappast lokalbefolkningen och de som vi kallar ”medborgarna”. Men jag har ett litet, litet tips.

Nordstan i Göteborg, som har en totalyta på drygt 300 000 kvadratmeter, 200 butiker och restauranger som årligen besöks av 35 miljoner personer, är byggt på sumpmark lerjord. Köpcentret står på pontoner som noga övervakas så att de inte ska sjunka.

Kan ingen vänlig själ punkterna pontonerna, och låta skiten sjunka? Det vore inget större brott, utan närmast en välgärning!

add comment ( 14 views )   |  0 trackbacks   |  permalink

<<Första <Tillbaka | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | Nästa> Sista>>