Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 61 Robert Sandströms Blogg - Smärtsam läsning tar tid att smälta ...
Smärtsam läsning tar tid att smälta ... 
23 November, 2014, 09:20
Posted by Administrator
PRECIS SOM REGISSÖREN och skådespelerskan Fransesca Quartey i SvT:s program God kväll på fredagskvällen (21 november 2014) sa sig behöva tid för att läsa, förstå och smälta Daniel Suhonens utmärkta bok "Partiledaren som klev in i kylan" behöver också jag tid på mig.

Bitvis är texten på gränsen till osannolik, så det dröjer än ett tag till innan ni får läsa min recension. Det hindrar inte att jag frågat Håkan Juholt om sanningshalten.


Foto: Robert Sandström

– Boken har varit smärtsam att läsa. Men den är sann, säger Håkan Juholt till mig då jag på lördagen (22 november 2014) hugger honom i armen på Socialistiskt forum i ABF-huset på Sveavägen i centrala Stockholm.

Dramat i boken utspelar sig till stora delar i partihögkvarteret på andra sidan Sveavägen där SAP haft sitt parti högkvarter sedan början av 1930-talet, mitt emot Sveriges och Stockholm främsta och ädlaste – i vid mening – kulturhus.

På ena sidan folkrörelse, på andra folkbildning. Så har det det i alla fall varit tänkt …

Berättelsen om Juholts fall och den nya politiken får mig att tveka på flera plan. Har det här hänt? Händer det nu? Här? I vårt land? I Sverige?

Sorgset måste jag inse att det både har hänt och att det händer. Och inte bara i Socialdemokraterna.

Visst, jag har arbetat både i ”folkbildningens högborg” på ABF Stockholm och i ”partihögkvarteret” snett över gatan. Och jag är inte blind, så jag borde inte bli överraskad. Men blir det ändå.

Vissa saker man ser vill man inte se. I stället för att se blundar vi, och då har det kanske aldrig hänt även om det hände.

– Smärtsamt men sant, säger Håkan Juholt på trygg småländska vilket får mig att slå fast att boken är en lysande samtidsskildring över maktspelet i det som jag hittills trott har varit ett demokratiskt parti; som lyssnar på tonen i rörelsen och tillvaratar dess intressen.

Fan trott!

Nåja, jag har några avsnitt kvar. Hittills har det varit smärtsam läsning som ändå gett mig tillförsikt. För vilka ska granska partiet om inte vi som utgör dess väljarbas? Jag har själv förhållit mig kritisk i mer än fyra sekler och Daniel Suhonen säljer heller inte sin själ.

Det han gör är en bragd.

Men varför tiger partiledningen? Varför är det så tyst i leden? Varför vågar ingen säga att de läst/läser boken till vilken det är lång kö i fackförbundens bibliotek. Enskilda ombudsmän medger ”mellan skål och vägg” att de att de läst boken och att de tror på innehållet.

En och annan är förbannad och känner sig sviken. Jag har mött den reaktionen mot mig själv också; för att jag i en tidigare blogg har skrivit att boken är ”förträfflig” utan att själv ha läst den och då inte ens hade fått den i min hand. (Litade på magkänslan och andras recensioner.)

Nu har jag boken i min hand, och jag läser den sakta, sakta, sakta. Som en thriller där jag förväntansfullt vänder blad, i förhoppning om att innehållet ska lätta. Spänningen är olidlig.


add comment ( 24 views )   |  0 trackbacks   |  permalink

<<Första <Tillbaka | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | Nästa> Sista>>