Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 41 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 48 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 55 Robert Sandströms Blogg
Big Game – garanterat en kultrulle 
11 May, 2015, 09:48
Posted by Administrator
BIG GAME, I regi av Jalmari Helander och producerad i Finland och USA, kommer garanterat att bli en kultrulle – åtminstone i Finland. Den är rolig, högst overklig, välspelad och omgiven av en nästan ögonbedövande vacker natur.

Foto: njutafilms.com

Sannolikt inte finsk – fjäll och skogsmarker som dessa torde vara svåra att uppbringa i vårt östra grannland. Tanken svindlar.

Handlingen är dubbel och visar vitt skilda världar, precis lika långt som Finland är från USA är 13-årige Oskaris liv från USA:s mäktige president även om deras vägar korsar varandra på det mest oväntade sätt.

13-årige Oskari, fint spelad av 15-årige Onni Tomimila, ska som traditionen bjuder genomgå samma mandomsprov som generationer av män före honom genomgått för att bevisa sin finska manlighet.

Han ska överleva ett dygn i vildmarken, endast försedd med pilbåge med vilken han ska fälla ett djur för att sedan återvända med sin trofé som ett bevis på hans manlighet, och att han kan överleva det hårda livet i vildmarken.

Problemet är bara att Oskari inte ens kan spänna bågen, så att han ska lyckas med bedriften är högst osannolikt. Det hjälper föga att hans pappa försöker hjälpa till. Men det här händer inte vilket dygn som helst, USA:s presidents nödkapsel dimper plötsligt ned för hans fötter ...

Det är filmens andra handling, som skildrar presidentens ständiga hot för attacker. Har man bara fantasi nog så går dessa handlingar smidigt in i varandra. Presidenten har tydliga drag av Barack Obama och terroristerna som jagar honom saknar heller inte förebilder.

Det är roligt så det förslår, och även om karaktärerna befäster nidbilden av finnar som supande karlakarlar är det riktigt, riktigt kul. Presidentens öde ligger i 13-åringens händer och hur osannolikt det än verkar klarar Oskari både presidentens liv och sitt mandomsprov.

Detta är garanterat en blivande kultrulle som kommer att rulla länge på finländska biografer. Bröderna Kaurismäki har fått en jämbördig filmskapare i finske regissören Jalmari Helander. Det är bara att gratulera.

Fakta: BIG GAME
Produktionsland/år: Finland/USA, 2014
Regi: Jalmari Helander
I rollerna: Samuel L. Jackson, Onni Tommila, Ray Stevenson, Ted Levine m.fl.
Visas på: SF-bio, Bio Scala, Forum m. fl. biografer

add comment ( 31 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Inte alltid som man tror ... 
11 May, 2015, 08:53
Posted by Administrator
FRÅN DJUPET AV mitt hjärta, som just nu visas på Zita – Folkets bio i Stockholm, är en ”dark movie” som innehåller flera överraskande inslag. Till exempel när Andy och Robin, fint gestaltade av Rasmus Luthander och Sven Boräng, plötsligt kysser varandra i en nattlig scen.

Foto: njutafilms.com

Efter ett psykbryt får Madde (Felice Jenkell) erbjudande om att följa med sin kusin på en paddlingtur tillsammans med kusinens pojkvän och dennes bäste vän.

Upplägget har vissa likheter med John Boormans legendariska film ”Den sista färden” som vi rös till i början av 1970-talet; byggd på James Dickeys roman Flodfärd.

Där som här är döden hela tiden närvarande, och för att vara en svensk film (i regi av Magnus Hedberg med manus av Måns F.G. Thunberg, efter en story av Fredrik Myrtell & Magnus Hedberg) är handlingen mycket överraskande. För den skull inte orealistisk. Dessvärre.

Ola Strandh har lagt ned mycket arbete med filmmusiken. Nästan för mycket, för dominerande och ibland helt onödig. Slutscenen med tystnaden hade gärna fått vara längre, varför inte hela tiden som eftertexterna rullar …?

Regi: Magnus Hedberg
I rollerna: Felice Jankell, Sven Boräng, Jessica Raita, Rasmus Luthander
Visas på: Zita Folkets bio, Stockholm

add comment ( 33 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Bråda dagar i Visby inför Almedalsveckan 
8 May, 2015, 22:43
Posted by Administrator
VISBY VAKNAR UR sin vintersömn, det fejas, byggs om och pyntas i snart sagt varje affär och kvarter. Solen skiner, det blåser lite, men som helhet är det skönt att vistas här.


Solens strålar breder ut sig i kyrkoruinen, himlen i bakgrunden är klarblå.
Foto:© Robert Sandström

Förutom att vi haft tur med vädret har jag lyckats ta den perfekta bilden. Inne i den gotiska interiören i S:ta Karins kyrka från år 1250, som anses vara den skönaste av Visbys ruiner.

Se hur solens strålar breder ut sig i kyrkoruinen, himlen i bakgrunden är klarblå. En mer sakral bild har i alla fall inte jag tagit. Jag är mycket nöjd med resultatet.

Kyrkan tillhörde Sveriges första franciskanerkloster, grundat i Viby 1233, och byggdes av "gråmunkarna" som samlade ihop erforderligt kapital genom tiggeri.
Omkring 1250 var kyrkan och klosterbyggnaderna på dess södra sida färdiga.

Tiggeri finns här också i dag, dock inte till kyrkliga ändamål. Nog om detta.

Byggs görs det också, och det i den omfattning som vanligtvis förekommer innanför ringmurarna i den forna hansestaden Visby den här tiden på året; staden är sedan 1995 med dess ringmur upptagen på Unescos världsarvslista.

En av öns många hantverkare som inför Almedalsveckan har bråda dagar med att putsa och feja. Foto:© Robert Sandström

– Vi har precis rappat om fasaden, säger en av öns många hantverkare som har bråda dagar med att putsa och feja. Den lokala glassfabriken intill är ännu
igenbommad, och så också ett antal säsongsbundna butiker där kommersen kommer att stå högt i kurs bara turisterna vällt in.

Orsaken att det byggs så intensivt just nu är den stundande politikerveckan i Almedalen intill den plats där Olof Palme 25 juli 1968 talade från ett
lastbilsflak vid Kruttornet. Sedan några år har "politikerveckan" döpts om till Almedalsveckan samtidigt som lobbyisterna överröstat de politiska budskapen.

2014 kom över 30 000 besökare hit, antalet arrangörer var 1 459 och antalet evenemang 3 513. 866 journalister bevakade evenemanget.

I sommar väntas ännu fler utställare, besökare och journalister.

– De säger varje år att Almedalsveckan har spelat ut sin roll. Men det blir rekord i år också, säger en infödd kafébesökare som passar på att lapa vårsol
på uteserveringen trots kylig sydvind.

– Ungefär fem gånger om året sa far att det inte var något väder. Det var de få dagar om året när det inte blåste vilket nästan aldrig händer här på Gotland ...

Kafégästen berättar att fler ansökningar redan kommit in jämfört med 2013 och rekordåret 2014. 118 journalister har redan anmält sig och till i dag (8 maj) har tre partiledare annonserat sin ankomst: Annie Lööf, Centerpartiet, Gustav Fridolin, Miljöpartiet och Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet. Övriga partier och partiledare föväntas följa efter.

Fotnot:
Almedalsveckan äger rum 28 juni - 5 juli 2015.
add comment ( 29 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Ett år kvar till sekelfirande 
30 April, 2015, 08:32
Posted by Administrator
BIRGITTA ÄR TREDJE generation och i kulisserna står fjärde, Anders, beredd att axla arvet från legendariske Georg Sörman som startade sin herrekipering 1916; sedan 1937 belägen på Sankt Eriksgatan i centrala Stockholm.

Skön jazz i 99-årig butik. Alf Carlsson och Tippan Phasuk bjöd på skönsjungande jazz på Sörmans senaste Vip-kväll. Här flankerar de tredje generationen Sörman, Birgitta, som driver företaget tillsammans med maken Lars-Olof och sonen Anders. Foto: Robert Sandström©

Inredningen är intakt och smått unik – ”skräddarsydd” av NK:s möbelsnickeri enkom för butiken på Sankt Eriksgatan – liksom de långa familjebandet.

– Vi är med i en förening av Sveriges äldsta familjeföretag där vi faktiskt är äldst med våra 99 år, säger Anders Sörman-Nilsson, entreprenör och managementkonsult, och berättar att näst äldsta familjeföretag bara har verkat i 70 år i samma släktled.

– Rena ungdomarna …

Även om företaget och dess butiksinredning på Kungsholmen är gammalt är det i allra högsta grad ett modernt företag. Kvalitet går före kvantitet och priserna är därför inte Stockholms lägsta. Här betalar man bokstavligt för kvalitet.

I en intervju i nystartade tidningen ”Underbara Kungsholmen” säger Anders:

”Vi finns här för nästa generation och vill skapa en lång relation med kunden och vara tidlösa, men även tidsenliga. Våra plagg ska vara över flera generationer.”

”Välsytt Herrnytt” var Georg Sörmans valspråk. Han växte upp i textilmetropolen Västergötland på gården Sörgärde. Han var bondson och gården var för liten att försörja familjen. Georg inackorderades i Stockholm och blev handelsbiträde.

När Georg startade sin första egna butik bytte han efternamnet Johansson till Sörman med en klar koppling till familjegården.

Butiken fick namnet Georg Sörman och resten är ett stycke svensk handelshistoria. Företaget gick vidare till Georgs son och har sedan förvaltas av sondottern Birgitta.

Ett par gånger per år inbjuds trogna kunder till Vip-aftnar. I år förstärkt med levande jazz av Tippan Phasuk, sång, och Alf Carlsson, gitarr. Nästa år är det hundra år jämt och då är spänningen stor inför hur det ska firas.

– Vi har ingen aning. Hemlighetsmakeriet är totalt, försäkrar butiksbiträdet Juliette.

Kuriosa: Under kulturhuvudstadsåret 1998 fick GEORG SÖRMAN första pris för bästa neonskylt med motiveringen: "Den för generationer av Stockholmare välkända Sörmanmannen, har i 60 år berikat det nattliga stadsrummet. I sin strama elegans framstår han som en skyltarnas Oscar. Ett självklart val som symbol för årets skylt".
add comment ( 25 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Kunde blivit bra som gruppteater 
29 April, 2015, 10:38
Posted by Administrator
STINA OSCARSON HAR inte ansträngt sig då hon iscensatt Daniel Suhonens avslöjande bok om Socialdemokraternas inre intriger i ”Partiledaren som klev in i kylan” på Uppsala stadsteater.

Till och med pjäsens namn på iscensättningen är densamma.

Blev jag klokare eller imponerad? Nej!


Aksel Morisse, Lovisa Onnermark Foto: Micke Sandström

Skådespelarna över lag gör ett bra jobb, och lite kul är det att se Lovisa Onnermarks alterego som Daniel Suhonen genom att förvandla sitt långa hår till ett skägg; enkelt och genialt. Men det var väl också det enda som överraskade …

Aksel Morisse gör en lågmäld och balanserad Håkan Juholt och Tytte Johnsson gestaltning av Wanja Lundby-Wedin går inte att ta miste på. De övriga hade tjänat på att tona ned sig lite grann då effekterna oftast blir större om de sägs med små gester och ord.

I arbetarrörelsen vinner ingen på att skrika!

Just den här ensemblen på Uppsala stadsteater tror jag hade klarat av att göra boken till gruppteater. Om de läst Suhonens bok, och utifrån var och ens upplevelse sytt ihop pjäsen hade det säkerligen skakat om.

Nu blev det mest Daniel Suhonen och Stina Oscarson. Det gjorde mig bara besviken. Dock inte deprimerad, vilket jag blev av bokens första 100 sidor så till den milda grad att jag inte läste längre.

(Har gömt Partiledaren som klev in i kylan till kommande dagar … Så som jag brukar gömma – och glömma – riktigt bra böcker då jag närmar mig slutet av dem. På så sätt blir läsupplevelsen längre och deppiga dagar har jag en säker karamell att njuta av.

Om jag kommer ihåg var jag lagt den.)

För några år sedan var trenden att göra litteratur av remarkabla händelser, mord, våldtäkter och andra grova brott som i litterär form kunde kittla läsarna. Nu gör man teater av dylika händelser: Fallet Kapten Klänning (på samma teater) och Partiledaren är bara ett par exempel.

Reflekterade över att publiken på Uppsala stadsteater mestadels var ditrest, från Valdemarsvik och Sundsvall för att nämna ett par orter. Vad jag kunde se satt inga aktiva sossar i publiken, och salongen var halvfull.

Frågan är: Spelas pjäsen också i höst som det är tänkt?

Tveksamt.

Fotnot: Gruppteater

Teaterform där skådespelarna i samarbete med författare och regissör arbetar fram en föreställning. Begreppet användes framför allt under 1960- och 1970-talen. Gruppteatern växte fram som en protest mot institutionsteatrarnas arbetsform och utövades både inom och utom institutionerna.

Vid Göteborgs stadsteater bildades i slutet av 1960-talet en grupp kring författaren och skådespelaren Kent Andersson, författaren Bengt Bratt och regissören Lennart Hjulström.
Exempel på gruppteater utanför institutionerna är Fickteatern (1967–72), ledd av Suzanne Osten.

Källa: Nationalencyklopedin

add comment ( 19 views )   |  0 trackbacks   |  permalink

<<Första <Tillbaka | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | Nästa> Sista>>