Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 41 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 48 Warning: strpos(): needle is not a string or an integer in /storage/content/52/146552/blog.robertsandstrom.net/public_html/index.php on line 55 Robert Sandströms Blogg
– Det är ett krig! 
7 August, 2018, 06:26
Posted by Administrator
SEX ÅR EFTER TV-PREMIÄREN ser jag om Torka aldrig tårar … av Jonas Gardell och upptäcker hur stark den är. Jag har inga minnen av att jag uppfattade den så när jag såg den hösten 2012. Men mycket har hänt sedan dess …

Bokomslag, Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
Foto: Norstedts förlag

Garderoben är väl snart något man bara förvarar kläder i. Men för inte så länge sedan var det synonymt med att inte öppet visa att man är homosexuell. Fastan att alla visste det försökte man dölja det så gått det gick. Oftast inte alls.

Dagens unga har inga problem med att öppet visa sin kärlek oavsett vem den riktas till. I debatten är det nästan en ”ickefråga”. Det betyder inte jag undervärderar betydelsen av Pride och paraden som precis avslutats i Stockholm och nu fortsätter till Göteborg.

LÅNG KAMP KVAR

Nej, det finns mycket fördomar kvar och jag förstår den som smyger med sin homosexualitet i ett litet samhälle eller på en liten ort där det tisslas och tasslas. Och ser vi oss om ut i världen finns oerhört mycket kvar att kämpa emot.

Jag har nära vänner som avlidit i Aids, så långt som HIV-infektionen inte behöver gå numera i ett land som Sverige där bromsmediciner är gratis. Förra året följde jag en kamrat i Thailand hela vägen fram till hans sista andetag.

Det var en omstörtande upplevelse. I Thailand finns inga kostnadsfria behandlingar och bromsmediciner. På några månader utvecklas sjukdomen och sista förloppet går på några veckor.

Ena dagen är personen tal- och kontaktbar för att två – tre dagar senare vara helt försatt i koma. Ett par dagar därefter upphör livet.

Jag har aldrig blivit så berörd och jag frågade en läkare här i Sverige, som behandlar Aids-patienter, hur läkare och sjukvårdspersonal står ut? Svaret på min fråga kom blixtsnatt:

– Det är ett krig!

HIV/AIDS FÖRSTA FÖRLOPPP

Med det perspektivet ser jag om dramatriologin och märker, dels hur mycket jag har glömt, dels hur träffsäker den är. Och, naturligtvis, vilken fantastisk författare och dramatiker vi har i Jonas Gardell!

Du som inte har sett ”Torka aldrig tårar …” får inte missa att se den på SVT Play där den ligger ute till 1 februari 2019.

Se den som en dramadokumentär om Hiv/AIDS första förlopp i Sverige, eller för att minnas de första offren i denna sjukdom som synliggjorde så ofattbart mycket hat och fördomar. Inte minst från den ”Kärleksfulla kristna” och några präster som till och med tyckte att det var ”bra att bögarna dog”.

Skräcken för att drabbas var massiv. Sjukhuspersonalen klädde sig i tätslutande ”rymddräkter” och förordningen löd: ”Torka aldrig tårar utan handskar”.

När döden inträtt lades kroppen i en svart plastsäck på vilken det stod: ”SMITTORISK”.

Och det var de som älskade mest ...
De av kärlek besatta ...
Det var dem som frosten tog!
Ur Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell

Fotnot: Torka aldrig tårar utan handskar är en romantrilogi skriven av Jonas Gardell. Den första delen, Kärleken, utkom 20 juli 2012 och den andra delen, Sjukdomen, utkom 2 januari 2013. Den sista delen, Döden, utkom hösten samma år.
add comment ( 10 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Mörker, bara mörker 
31 July, 2018, 13:23
Posted by Administrator
JAG VET INTE om jag ska vara ledsen eller förbannad? En minnesruna i Arvika Nyheter (som laddats upp av Börge Nilsson på hans FB-sida) visar med önskvärd tydlighet hur kallt och ogästvänligt Sverige är.

(Min kommentar, varsamt redigerad, till inlägget återges längst ned.)

När en fjärdedel av väljarkåren är beredd att rösta på Sverigedemokraterna, SD, säger det allt om tillståndet i Sverige. Det är mörker, bara mörker ...!


Jimmy Åkesson – Mörkrets fanbärare!
Foto: Riksdagen

Om sex veckor går Sverige till val. Jag antar och befarar att SD blir största parti med drygt 25 procent av rösterna i riksdagsvalet. Några jublar, i oförstånd naturligtvis.

Nåja, den nya regeringen – som inte kommer att ledas av SD – håller som längst ett halvår och sedan får vi ett extraval, vilket inte hänt sedan 1921 (och 2014 och 1887).

I rådande situation, med landets värsta brandkatastrofer rasande för fullt inte bara i Sverige utan hela Europa, hinner inget parti och ingen politiker hejda Jimmy Åkessons seger på den korta tid som återstår. Det är bara att gilla läget, vad annat kan vi göra?

INGET INFLYTANDE

Segern blir dock kortvarig och något inflytande får inte SD. De övriga partierna kommer att blockera hans möjligheter att ingå i någon regering. Sedan får de kryssa sig fram i Riksdagen så gott det går ...

Under tiden kan vi peka Lång näsa mot de som röstat in de nationalistiska och socialkonservativa politikerna i Riksdagen. (Här skulle jag kunna citera Jesu ord på korset: ”Fader förlåt dem, de vet inte vad gör”).

När jag nu siar om valresultatet kan jag lika gärna säga, att jag tror att jag tror att Stefan Löfven får fortsätta att regera landet då han är mest lämpad och kommer att få tillräcklig majoritet i Riksdagen för att leda en minoritetsregering. Så länge det nu varar …

Ja, jag är socialdemokrat, vilket inte betyder att jag gillar den politik som partiet just nu för. Kappan vänds efter valvinden och jag har i alla fall inte hört vad det är för politik som Löfven och det Socialdemokratiska partiet vill föra.

Mest är det gnäll på vad Alliansen har gjort eller inte har gjort; raka svar ges inte på raka frågor.

Kärnväljarna, som burit upp partiet i ett sekel, vänds ryggen och förslagen som läggs gynnar inte de fattiga och mest behövande. Inte undra på att dessa lägger sin röst på Sverigedemokraterna?

SDs politik motsvarar till synes den besvikna skaran som övergetts av Socialdemokrater, och också ett antal väljare från andra partier. Det är på inget vis typiskt svensk; situationen är precis densamma både i övriga Europa och så också USA.

Jag ser ingen annan förklaring till att Donald Trump har valts till president i världens största demokrati.

Dessa tankar rann upp som en strid ström ur min hjärna då jag såg minnesrunan över tonåringen Alireza från Afghanistan som dog alldeles ensam på sitt rum i Migrationsverkets förläggning i Stömne tre mil från Arvika.



Förvisso är Stömne en vacker plats, men det täcker inte behovet hos ett asylsökande barn. Orten har bara ett 60-tal invånare, och där finns inte mycket att göra ...

Hur kan man över huvud taget placera ett asylsökande barn på en förläggning för asylsökande i Stömne? Jag begriper det inte!

Min kommentar till dödsrunan:

Jag växte upp i en gemenskap präglad av empati och solidaritet. Något man inte kan lära sig, utan värderingar som vi föds med. Så eftersatt i vårt svenska samhälle i dag att frågan är, om vi inte bör gå till val med ett nationellt krav om att det ska ingå i den svenska värdegrunden?

En asylsökande tonåring, som rest närmare fem tusen kilometer för att komma till Sverige, dör i sina unga hoppfulla år på en flyktingförläggning i Stömne, i total ensamhet, övergiven av välfärdsstaten Sverige, utan hopp och framtidstro.

Osökt tänker jag på Stig Dagermans dagsedel Den nya kärleken som publicerades i tidningen Arbetaren den 27 oktober 1950.

Upprinnelsen var, att två mekaniska sköldpaddor – deras hjärnor var elektriska och ögonen fotoceller – hade blivit förälskade i varann och att de reagerade häftigt mot varje försök att skilja dem åt.

Tårarna fryser, Kassandra.
Ett kylskåp är människans bröst.
Men maskinerna älskar varandra.
Och det är ju alltid en tröst.
---
Bryt icke strömmen för andra.
Stor sak att ej kärleken dör.
Maskinerna älskar varandra.
Det är mera än människor gör.


add comment ( 5 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Schack på O’Learys 
29 March, 2018, 15:28
Posted by Administrator
EN SCHACKKLUBB HAR sett dagens ljus på O’Learys S.B.D. i Ban Phe i Thailand. Torsdagskvällar träffas ett gäng gamla schackspelare och premiärkvällen hade rubriken varit given på ett referat från arrangemanget: ”Redaktören förlorade premiärmatchen mot källmästaren”.


Göran Lunne och Robert Sandström spelade första matchen i nya schackklubben på O'Learys i Ban Phe. Foto: Mikael Johansson

Robert Sandström och Göran Lunne titulerar varandra på detta sätt med en gnutta humor när de ses. De lärde känna varandra för 30 år sedan i Värmland när Göran öppnade sitt första Värdshus i Åmotfors och Robert gjorde ett reportage om honom i Värmlands Folkblad.

Föga anade de att de hade ett gemensamt schackintresse men när Mikael Johansson föreslog att en schackklubb skulle bildas var de genast med på tåget.

– Jag kommer i alla fall ihåg hur pjäserna flyttas och till nästa torsdag har jag med mig ett danskt handgjort schackbräde i trä med dito handgjorda pjäser, säger Robert som inte låter sig nedslås av den inledande förlustmatchen.

– Det är nog ganska exakt fyrtio år sedan jag spelade schack senast så lite ringrost har jag väl …
Initiativtagaren till schackklubben, Mikael Johansson, blev premiärkvällens mästare. Här möter han Göran Lunne sokm driver O'Learys S.B.D. i Ban Phe.Foto: Robert Sandström

Mikael Johansson blev kvällens mästare och lärde ut en ny schackterm, passant. Vilket vittnar om att han lirat i högre serier. Klubben är öppen för alla och förhoppningsvis kommer det någon som sätter honom på plats nästa torsdag.

– Hästen blev mitt fall, säger källarmästare Göran Lunne som driver O’Learys S.B.D.

Fotnot: Passant
En passant (översatt från franska: i förbigående) är ett schackdrag där en bonde under vissa omständigheter kan ta en annan bonde.
add comment ( 19 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Räkna med största valförlusten - någonsin 
20 March, 2018, 23:49
Posted by Administrator
REGERINGEN SPOTTAR UR sig propositioner som i rasande fart rustar ned välfärden samtidigt som ett och annat tokförslag släpps igenom. Det är alldeles uppenbart att finansministern är ekonom och inte socialdemokrat, och att statsministern har en facklig politisk bakgrund.

På det vinner socialdemokraterna inga val, tvärt om, man slår spiken i kistan och flyttar sig rum för rum ut ur Rosenbad. Uppenbart så tror socialdemokraterna att det här landet består av en välmående medelklass och en hoper tjänstemän.


Bildtext: Bilden visar en skrattande regering som i rasande fart monterar ned välfärden. På det vinner man inga riksdagsval, skriver Robert Sandström i sin blogg. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Arbetare verkar mest stå på Arbetsförmedlingen och vänta på jobb, eller på Försäkringskassan och hoppas på bidrag?

Men landet ser inte så ut, och definitivt inte vår röstberättigande befolkning.

SVERIGE BESTÅR AV ARBETARE

Läs nu noga, statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson: Sverige består till största delen av arbetare, sedan kommer medelklass och tjänstemän. Alla har de hur många släktingar som helst som är fattigpensionärer och arbetslösa!

Fastern som blev kvar i Norrbotten när alla syskonen drog, och gammelmormor i Hungvik som kämpar varje månad för att få livet att gå ihop, men tyngs av dyra avbetalningar och dito krediter, för att över huvud taget ha någonting att roa sig med. En modern platt TV till exempel.

FÖRSTÅR ATT NI INTE FÖRSTÅR

Jag förstår, Stefan och Magdalena, att ni inte förstår; ”ni som lever däruppe bland molnen där himlen är klarblå och sikten fri*. Men, kära socialdemokrater i regeringen, fruktar ni inte höstens val då ni petas från makten och på sin höjd får återgå till riksdagsledamot …?

Nej, förlåt mig, jag glömde det: Statsrådspensionen. Ni är ju garanterade god försörjning åratal framöver. Så mycket pengar att er företrädare, Mona Sahlin, kan strunta i att betala skatt och samla den på hög för att sedan återbetala den med nämnda försörjningsstöd.

Arbetarna där ute i landet som förlorar sitt jobb får tack vackert gå till Arbetsförmedlingen och hoppas på A-kassan.

VÄLFÄRDEN NAGGAS I KANTEN

Jag har suttit de senaste dagarna och noterat vilka propositioner som väller fram. De flesta naggar på välfärden genom att till exempel ”skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård” slopas. Det är inte svårt att se vem som styr i vår regering: Magdalena Andersson, med examen på Handelshögskolan i Stockholm och fortsatta studier i Wien och vid Harvard University i USA.

Civilekonom och doktorand, politiskt sakkunnig, planeringschef i Statsrådsberedningen och statssekreterare i Finansdepartementet. Styrelseledamot i den socialdemokratiska tankesmedjan Policy Network.och under tre – fyra år rådgivare till tidigare partiordföranden Mona Sahlin.

Så gick det som det gick för Sahlin, något som Stefan Löfven inte tänkte på då han utsåg Magdalena Andersson till finansminister. Själv får han nöja sig med att återinföra ”skattereduktionen för fackföreningsavgiften”. Peanuts!

BRAKFÖRLUST I HÖST

Så ser det ut, och därför är det inte svårt att sia om en socialdemokratisk brakförlust vid valurnorna i september. Mycket talar för att det kan bli partiets största tapp – någonsin!

Det hjälper inte hur mycket ni än mobiliserar och knackar dörr. Valet är redan förlorat. Ni i Rosenbad och på 68-an har bara inte insett det. Vilket inte förvånar mig då ni inte har en susning om hur varken väljarkåren eller landet ser ut.

*Strofen är hämtad ur Dvärgen skriven av Kent Andersson
add comment ( 16 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
MeToo-rörelsens uppbrott och fall 
19 March, 2018, 17:21
Posted by Administrator
TRAGEDIERNA AVLÖSER VARANDRA. Först nås jag av sorgebudet att Benny Fredriksson har avlidit. Redan dagen därpå offentliggör Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm att ” han själv avslutat sitt liv endast 58 år gammal”.
Foto: Petra Hellberg/Kulturhuset Stadsteatern

”Att komma ihop, att klara av att leva tillsammans oavsett tillhörighet och ursprung är en grundförutsättning för vår tid.”
Det var ett av Benny Fredrikssons många uttryck, som har samma andemening som det mått hans store förebild Kent Anderssons använde när han talade om ett samhälles kulturella nivå:
”Hur man tar hand om sina svaga!”
Foto: Robert Sandström

Inte många vågade stå upp för Benny Fredriksson som inte klarade inte av den massiva hatkampanj som han utsattes för. En kampanj som också fortsatte efter hans död av bland andra Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborgs föga smickrande ”maning om självrannsakning …”.
Denna efterdyning av MeToo-rörelsen är enligt mitt förmenande början till slutet av fenomenet. Rekylen blir massiv och någon förändring på sikt medför den inte. Det i sig är inget unikt för Sverige, vare sig det gäller kampanjer, stilar eller trender.
De kommer och går. Men varaktiga spår lämnar de inte …
Fotnot:
Minnesbord och kondoleansböcker finns utställda på flera platser i Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm: Klarafoajén, Stora scenens foajé och Plattanrummet, för de som vill lämna hälsningar och uttrycka sin sorg.
add comment ( 25 views )   |  0 trackbacks   |  permalink

<<Första <Tillbaka | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | Nästa> Sista>>