Löftesbringande ringväxling 
12 April, 2017, 14:56
Posted by Administrator
ROBERT CIPRIANO OCH jag har bytt löftesbringande ringar som tecken på att vi älskar varandra och vill leva tillsammans, länge, friska, och att vi ska ta våra mått och steg vid våra sinnens fulla bruk med förhoppningen om att nå en trofast enighet.
Löftesbringande ringväxling.
Foto: Robert Sandström
Eftersom jag inte omfattas av heteronormativa värderingar söker jag ett bättre ord för framtidslöften än "förlovning". Avsiktsförklaring skulle kanske gå an, men det låter för formellt och affärsmässigt. Då jag inte kommer på något bättre ord får det bli löftesbringande.

Komplicerat förstås, som alla förhållanden är eftersom det innebär ett evigt kompromissande innan förhållandet fungerar. Något som Thomas Alva Edison insåg då han skulle koppla samman två ångmaskiner.

Utan en parallellaxel hade det inte gått; så det gäller att pröva sig fram, ge och ta, om och om igen. Allra minst JAG är överraskad, så jag förstår den som höjer på ögonbrynen …

MOD, ENVISHET, ÖDMJUKHET

Gåvan att älska, och bli älskad är inte given. Den måste förtjänas, vilket kräver mod, envishet, lyhördhet och sann ödmjukhet.

Som initiativtagare till Homosexutredningen har jag förstås hoppats på, att också jag en dag ska få gifta mig och leva mitt liv tillsammans med en man som jag älskar.

Visst har jag haft längre eller kortare förhållanden med män, men inget som gått så långt som till en löftesbringande ringväxling och också ett giftermål.
Robert & Robert = Sant.
Foto: Robert Sandström
Det är inte säkert att Robert och jag når dit. För medan jag är medborgare i ett land där äktenskap mellan likasinnade är lagligt är Roberts hemland, Filippinerna, inte lika öppensinnat. Tvärt om!

ÄKTENSKAPET LEGITIMT

Dock, det händer mycket i Asien just nu och det tror vi kommer att tvinga Filippinerna att anpassa sig till omvärldens förändringar och värderingar. Då blir äktenskap mellan två män legitimt också i detta underbara land, befolkat av underbara människor.

Människor som trots umbäranden, slit, hög arbetslöshet och extrem fattigdom behåller sin integritet och stolt finner på egna vägar till försörjning, också där det mesta synes omöjligt.

Lite kul är det förstås att vi båda heter Robert. Lustigt nog är hans fars namn Robert too, nej förlåt, Roberto.

Fakta: Filippinerna
Ekonomi: Plats 121 på världsrankinglistan enligt Globala Finance (2016)
Antal invånare: Över 100 miljoner varav drygt 13 procent lever i extrem fattigdom.
38,3 procent av stadsbefolkningen lever i utpräglade slumområden.
Arbetslöshet: 7,1 procent (2014)
Ungdomsarbetslöshet: 16,7 procent (2013)
Andel kvinnor av arbetsstyrkan: 39,6 procent.
Källa: Utrikespolitiska Institutet
add comment ( 1 view )   |  0 trackbacks   |  permalink
Stolt över att vara svensk 
10 April, 2017, 04:40
Posted by Administrator
I dag är jag stolt över att vara svensk och en av hundratusentals medborgare som bor i Storstockholm.
Jag är stolt över er manifestation i går där ni hörsammade iraniern Damon Rastis uppmaning att stå upp mot våldet. Närmare 30 000 var ni, och det har ni all heder av, var och en.

Bilden publiceras med förmodad tillåtelse, för vilket jag ber ödmjukt om Post Publika.
KOLLEKTIV SKULD
Mitt lands medborgare har fångats i en kollektiv skuld efter två världskrig, där vi stod utanför och påstod, att vi var "neutrala".
Det var vi inte, och därför har vi levt med en kollektiv skuld och lögner, som om att vi haft ett "folkhem", en social välfärd, och att vi har varit ett av det bästa länderna i världen.
Så är det ju inte, och har aldrig varit. Detta är en svårslagen myt som bankats in i våra huvuden, årtionde efter årtionde.
YTTRE HOT
Således skulle det krävas ett yttre hot och en iransk flykting till Sverige för att vi skulle återfå vår frihet och vår kollektiva kämparglöd; den glöd vi visade vid snart sagt alla möjliga tillfällen under framför allt 1970-talet då vi demonstrerade mot kärnkraft, vietnamkriget, regleringen av våra älvar, och då vi krävde jämställdhet, sanning och rätt.
Eftersom vårt land inte var sönderbombat av krig kunde vi bygga upp vårt land till en välfärdsstat snabbare än andra nationer.
Industrihjulen gick på högvarv och jordbruken blommade; bättre än på 1950- och 1960-talen lär vi inte få det.
Men så hände någonting. Nationen fick hybris och vi lutade oss tillbaka eftersom vi trodde att välståndet var en självgående maskin.
Stora företag, som Åtvidaberg med flera — fram till Ericssons Axe-växlar — förlorade marknad.
Omvärlden gick om oss. Vi förstod inte, att när vi klev upp på morgonen var vi minst en natt efter Asien och andra länder lång bort ifrån ...
SÄNK LÖNERNA KOLLEKTIVT
Nu tror jag att vi har vaknat som nation. Jag ber därför vårt lands ledare att ta vara på nyvaknandet och gå i bräschen för förändringar.
Börja, till exempel med att halvera era arvoden. Det tvingar företagsledarna att göra samma sak.
Sefan kommer de ledande yrkesgrupperna att göra detdamma när fackförbunden väl tvingats erkänna sig både nöjda och förnöjda.
När så vi alla sänker våra lönekrav kan vi förmodligen höja sjukvårdens och polisens löner till en anständig nivå.
RES I VÄRLDEN
Och du som är ung, res ut i världen! Titta dig omkring, insup bilderna (bättre än alkohol och droger) och skapa dig nya intryck.
Kom sedan tillbaka hem med pånyttfödd kreativitet och skapa nya verksamheter, iscensätt dina ideer och förverkliga dina drömmar.
Du som är äldre: Gör samma sak!
I VARJE APPLÅD
Av förståeliga skäl var jag inte på Sergels torg i går eftersom jag befinner mig på Filippinerna. Men jag var med er, i varje tal, vid varje applåd och i den magnigika tysta minuten.
Jag säger det igen:
I dag är jag stolt över att vara svensk!
add comment ( 1 view )   |  0 trackbacks   |  permalink
Ett hjärtslag borta är döden 
23 March, 2017, 15:54
Posted by Administrator
DÖDEN ÄR ALLESTÄDES närvarande på ett helt annat sätt i Thailand än i Sverige. Medan vi undviker att tala om det oundvikliga är döden någonting man pratar om, och också förhåller sig till på ett vackert sätt (kan man säga så?) i Thailand.
Foto: Robert Sandström

Jag har fått uppleva det på mycket nära håll då jag kunnat följa Arm från det att han insjuknade för några veckor sedan till dess att hans liv upphörde i måndags kväll. Så gott som varje dag besökte jag honom på Rayong Hospital.

Också den dag då hans hjärta slutade att slå.

Vistelserna hos honom på sjukhuset har gett mig nya insikter, dels om hur bräckligt livet är, dels om hur nära döden är inpå oss.
Foto: Robert Sandström

Fyra dagar efter sin död skulle Arm fylla 27 år. Den födelsedagen hann han inte uppleva. På kvällarna har munkarna hållit minneshögtider i det intilliggande templet i Nai Rai, några kilomter från Mae Ramphung Beach där jag bor.
Foto: Tor Björn

På söndag kremeras kroppen.

Arm dog i måndags, och i dag, torsdag, bevittnade jag en hastig avåkning med döden som utgång på Sukhumviten (motorvägen) i Rayong. Omskakande, minst sagt.
Foto: Robert Sandström

Dessa händelser får mig osökt att tänka på framlidne poeten Paul Andersson (1930 – 1976) som så visst skaldade:

”Ett andetag djupt är livet – ett hjärtslag borta är döden”.

Visst är det så.
add comment ( 5 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Nu blir det Rock'n'roll i himlen 
20 March, 2017, 02:28
Posted by Administrator
R.I.P. CHUCK BERRY som hittats död i sitt hem i Missouri, USA. Polarpristagaren och Rock and roll hall of fame-legendaren blev 90 år. Han bekräftades död klockan 13.26 på lördagen och St. Charles plisdepartement har sorgset bekräftat hans död.
Nu blir det Rock'n'roll i himlen.
Charles Edward Anderson Berry Sr var mer känd som Chuck Berry och det är i sanning ingen överdrift att påstå att en hel musikvärld sörjer honom. Så också jag, även om jag är så långt ifrån en musiker man kan komma …

Men jag lyssnar gärna!

Kuriosa: Chuck Berry var en av de första att väljas in i Rock and roll hall of fame och han finns med på den CD-skiva som NAZA har skickat ut i rymden.
Följdriktigt kan därför också de riktiga stjärnorna lyssna till hans odödliga musik.

Diskografi
LP-utgivningar på skivbolaget Chess:
1957 – After School Session
1958 – One Dozen Berrys
1959 – Chuck Berry Is on Top
1960 – Rockin' at the Hops
1961 – New Juke Box Hits
1963 – Chuck Berry on Stage (live)
1964 – Two Great Guitars (med Bo Diddley)
1964 – St. Louis to Liverpool
1965 – Chuck Berry in London
1965 – Fresh Berry's
1970 – Back Home
1971 – San Francisco Dues
1972 – The London Chuck Berry Sessions
1973 – Bio
1975 – Chuck Berry 75

Utgivningar på Mercury:
1967 – Chuck Berry in Memphis
1967 – Live at the Fillmore Auditorium
1968 – From St. Louie to Frisco
1969 – Concerto in B Goode

Utgivningar på Atco Records:
1979 – Rock It
add comment ( 3 views )   |  0 trackbacks   |  permalink
Tack kära vänner! 
11 March, 2017, 04:17
Posted by Administrator
TACK KÄRA VÄNNER! Ni gav mig en oförglömlig födelsedag – helt i klass med uppvaktningen på min 60-årsdag för sju år sedan. Det var då jag fick en resa till Thailand av mina vänner. Nu tar jag vara på den bäst jag kan.
Jörgen Groth har varit vänlig nog att skicka över en bild där jag sitter med barägaren och hans ”staff”. Foto: Jörgen Groth ©

Utöver ett par hundra gratulationer på Facebook fick jag mejl, telefonsamtal och en massa kramar. Tack, tack!

I Pattaya blev jag först uppvaktad med sång, tårta och hurrarop på en bar. Lyckades blåsa ut ljusen och njöt så mycket jag orkade. På kvällen gick vi till en klubb som normalt bara frekventeras av Thailändare.

Klubben besöks normalt enbart av personer som kommer från ett distrikt i norra Thailand. Man sjunger, dansar och ler till långt in på småtimmarna. Stämningen och människorna påminner mycket om det Norrbotten som Jonas Hansson (Jukkasjärvi), Jörgen Groth (Luleå) och jag (Porjus) växte upp i.

Klubben hade ett par hundra besökare som med undantag av Jonas, Jörgen och jag enbart bestod av thai. Döm av min förvåning när ”Happy Birthday To You” sjöngs och en tårta bars fram till vårt bord varvid jag ombads blåsa ut ljusen och skära upp tårtan.

Det var stort!

Weekenden drog förbi lika snabbt som en avlöning och nu sitter jag här med en massa bilder och minnen. Hur jag ska tacka er alla vet jag inte? Men låt mig ur djupet av mitt hjärta få säga:

– Tack!
add comment ( 3 views )   |  0 trackbacks   |  permalink

| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | Nästa> Sista>>